Varför ska Tele2 tjäna mer när jag INTE använder deras nät?

Redan i somras skrev NyTeknik om hur telebolagen tjänar enorma pengar på vårt surfande när vi är utomlands.

Tre, Tele2 och Telia hårdsäljer nu olika “smartphones” och vad är en sådan värd utan datakommunikation? Anledningen till att vi skaffar en Android-mobil eller iPhone är ju att vi vill kunna kolla Facebook, Twitter och kartorna på Google när vi gått vilse i en gränd i Prag – inte för att det skulle hända mig 😉

När jag de senaste veckorna varit i såväl Paris som Köpenhamn slår Tele2s varning för hög datakostnad in redan efter några timmar, och då beror detta enbart på den kommunikation som sker i bakgrunden, dvs Twitter, Facebook och Gowalla som håller mig uppdaterad om min omvärld.

Jag har oerhört svårt att förstå varför jag ska betala MER till Tele2 för datakommunikation om jag använder någon annans nät än deras eget här hemma i Sverige?
Så, Frank på Tele2, när kommer du med ett riktigt “sheep” fastpris för Europa-kommunikation?

What I read

On my way to work this morning I decided to introduce a new category here where I review the books I read. Well, maybe not read as much as listen to. I am totally addicted to audio books and have had an account with Audible for some years and love this way of consuming literature.
I find it hard to leave the flat without anything interesting to listen to… Is there an Audible Anonymous I can sign up with? 😉

Anyway I focus mainly on business books but also some fiction and I have so far published reviews on Amazon. I will now start to copy them to the blog for you to read and maybe you’ll find a gem you still haven’t discovered.

Avtalet Handelsbanken inte står för

För några veckor sedan skrev jag om att jag tycker man måste kunna lära sig att stå för sina misstag (Fel man får bjuda på). Att vara stor nog att inse att man gör fel, be om ursäkt och tom leverera saker mot förlust beroende på att man lovat något.

Att ha en bra bankkontakt och bra relation med sin bank är ovärderligt såväl privat som i företagandet och jag har haft samma bank i över 20 år, Handelsbanken i Bromma. Där har jag mina två svenska bolag, en förening jag varit med att starta samt mina privata konton och bostadslån, dvs i princip alla mina bankaffärer. Jag är med andra ord en bra kund för banken, jag betalar i tid och jag gillar att betala för de tjänster dom står för och som jag tjänar pengar på. När jag förhandlade bostadslån för ett år sedan sa min bankkontakt att dom ser till helheten, inte bara till bostadslånet, utan vad dom tjänar på mig som helhetskund.
SHB har under många år fått mina varmaste rekommendationer och jag har fram till i somras haft en otroligt bra kontaktperson som tom tittade in på kontoret för en fika ibland. Men nu känns det inte riktigt bra…

I slutet av förra året förhandlade vi om våra inlösenavtal för kortbetalningar och jag förhandlade ganska hårt, hotade nästan med att byta bank innan jag fick ett vettigt svar som var “Gällande dina synpunkter, så tillmötesgår jag dem alla”. När jag några dagar senare sitter på bankkontoret så presenteras jag med ett avtal där svenska debiteringar ligger på 0kr och 0% (se bild). Jag blir både förvånad och riktigt glad då jag tror att banken nu ser till “helheten” och tror att jag kommer växa ännu mer tillsammans med SHB och även i framtiden jobba intimt med dom och ta in mina nya företag och nya affärer till deras kontor.
Observera att avtalet är underskrivet av TVÅ av bankens anställda (båda företagsansvariga).

När väl kortbetalningarna började rulla in i Januari så såg jag att en avgift togs ut och jag förstod inte riktigt varför. När sedan månadssammanställningen kom så insåg jag att man debiterade för alla transaktioner. Jag kontaktade givetvis min bankkontakt för att bestrida debiteringarna och fick svaret “I så fall står det fel på det avtal vi skrev på…”. Jag undrar nu givetvis hur ett avtal som banken skrivit på TVÅ gånger inte kan gälla och vara fel? Banken skriver vidare “…när det gäller Service avgifterna kommer det som är upplagt att gälla.”

Jag undrar hur det kan stå olika i avtalet och i deras system? Men där finns det tydligen ingen koppling och man blir lite orolig för hur många andra avtalsfel man kan ha råkat ut för genom åren? I det här fallet var det lätt att upptäcka eftersom allt är mer än noll, men om bostadsräntan är 3,2% eller 3,5% – är det någon som kontrollräknar?

Den största frustrationen är faktiskt inte pengarna utan att känna sig helt överkörd! Liten och obetydlig och att man inte har något att sätta emot. Visst kan jag anlita en advokat och med största säkerhet få rätt, men det kostar mer än det smakar och jag måste ju i alla fall ha en bank-partner. Känns väldigt lose-lose… 🙁

Min smala upprättelse är att du som känner med mig sprider länken och artikeln på nätet – crowd power 🙂

Uppdaterat 17:00 2011-02-23
Crowd power fungerar! Jag är dock lite ledsen att man måste ta till den här typen av åtgärder och det verkade även banken vara… Hur gör de personer som inte har en massa fina vänner och anhängare på Twitter och Facebook?
Hursomhelst så har SHB gjort helt-om och vi har en uppgörelse som gagnar oss båda i längden. Jag är faktiskt riktigt imponerad över deras snabba agerande och den vilja till kompromiss som visades. Ett bra telefonsamtal från kontorschefen Peter Lindh löste effektivt de knutar som fanns och vi ser nu en framtid i samarbete. Tack!

A match made in hell?

When Nokia and Microsoft last week announced their new intimate cooperation I thought this was a move by two loosing parties, Nokia loosing the smartphone war (or more correctly not even being in it) and Microsoft clearly going from loss to loss in the same space. I did get one of the first Windows mobiles and was so annoyed after just a few weeks I nearly tossed the bloody phone out the window. So can two losers unite to become stronger?
Well at first I thought this was just a very silly and desperate act, I even thought I should write something about this in the blog.
Then I looked back in time and realised that for over twenty years Microsoft has had the strength to build strong brands even when everything looked a disaster. I’m no big fan of MS but one do have to give them credit for what they’ve achieved. As I looked back I came to think about something I once said in the Swedish magazine MikroDatorn in 1991: -Windows is just cosmetics but that will be revealed as user demands increase.
Well, few things that I’ve been quoted on in print have I regretted that much. What I did mean (and it’s in the article) is that when user’s demands increase they would need a more robust and powerful system than Windows and would switch to OS/2. Wrong again! I was not wrong about demand increasing but I was all wrong about underestimating Microsoft’s ability to act and meet that change.
Lesson’s learned and this time I’m not counting them out yet… I may not want Microsoft to succeed in this space as well, but I’m not counting them out.

And, yes that is me some twenty years ago 🙂

Varför skriker inte gammel-radion?

De senaste åren har “gammel-media”, dvs tidningarna, skrikigt högt och ljudligt över att Internet fördärvar deras affärer. Och nog är det så, till viss gräns. I alla fall de affärer de sysslat med de senaste 100 åren – sälja sina läsare till annonsörerna. Vi är idag mycket mer kritiska till annonser och som annonsör har jag svårt att förstå varför jag ska betala för en yta och inte för ett resultat…

Men, tidningarna kommer givetvis lösa detta när dom väl fått tummen ur och kreativt tittat på hur man ska och kan tjäna pengar i framtiden för även jag tycker om en tidning i handen på morgonen.

Men varför har vi inte hört den kommersiella radion skrika lika högt? Sedan någon vecka är jag helt beroende (nåja) av Spotify och mina två ungdomar lyssnar i princip bara på Spotify sedan något år. För min egen del går detta enbart ut över mitt radiolyssnande. Visst saknar jag ett nyhetsinslag då och då men musikutbudet och ffa urvalet under arbetsdagen blir så mycket bättre än med en radiostation.
Så, varför hör vi inte radion skrika efter hjälp? Jag kan inte se någon annan framtid än lyssnade på ett personligt musikurval, inte en spellista presenterad av någon anställd på radion. Även om tjänsten kanske inte heter Spotify om 10 år så kommer vi helt klart dela musik online med våra vänner, tipsa om nya låtar och musiker och göra ett personligt val på vad som ska strömma in i våra öron.
När tänker (musik) radion vakna?