Att kasta sig in i det okända

I juni förra året tog jag första steget mot något helt okänt, något jag aldrig tidigare varit med om. Jag såg en annons på nätet om teveprogrammet “Gift vid första ögonkastet” och anmälde mig.

Lifehack.org

Jag tycker själv att det är lite galet att ta sådana här stora och skrämmande steg men de som känner mig tycker nog att det här är precis vad de förväntar sig av mig – något lite utöver det vanliga. När jag tänker efter så har de faktiskt helt rätt.

Min mamma berättar dock att jag som liten var ängslig och rädd för allt som var okänt; att åka tunnelbana, att gå till fotografen eller att gå in på ett stort mörkt museum. Men växte upp i en trygg miljö där jag blev säker och efter inte alltför många år började jag kasta mig in i det okända. Jag startade otaliga projekt och redan som 16-åring startade jag mitt första egna företag. Och det har blivit många företag på vägen fram till idag.

I slutet på 2001 flyttade jag hem till Stockholm efter några år i London. Efter många år i it-branschen var jag nyfiken på e-handel och 2003 lanserade jag en webbutik som sålde nylonstrumpor. Jag hade inte en aning om vad jag givit mig in i, en helt ny bransch med produkter jag inte kunde något om och dessutom i en tid då mina finanser var så ansträngda att jag inte ens hade råd att registrera ett nytt företag – jag fick nästan panik när den första beställningen kom in efter bara två dagar.

Det okända är spännande och kittlande men för mig är risken alltid kalkylerad. Att starta företag i en bransch jag inte kunde något om var givetvis riskfyllt men jag hade startat många företag tidigare och det okända var endast produkten och branschen. Att anmäla mig till ett teveprogram där jag gifter mig har givetvis många okända faktorer men också en hel del kända, jag har gift mig tidigare, jag har varit med kvinnor tidigare och jag skulle få assistans av programmets experter.

Att vara entreprenör är att ständigt utmana etablerade branscher, gamla tankemönster, sin omgivning och sig själv. Och att lära sig något nytt är att utvecklas. Det passar inte alla men det är definitivt för mig.

Att jag gifter mig vid första ögonkastet är faktiskt helt naturligt.

Swish är tillbaka

Nu har Swish för e-handel varit tillbaka i en dryg månad och det är dags att summera lite igen. När vi precis infört Swish som betalmedel för något år sedan så summerade jag mina tankar efter tio dagar.

Nu har Swish mognat och vi ser en tydlig förändring jämfört med den första veckan förra året.

Den senaste månaden har 14 % av köpen betalats med Swish och är återigen vårt tredje vanligaste betalmedel efter kort (46 %) och faktura (28 %). Som referens kan meddelas att vårt fjärde betalsätt, Paypal, väljs av 12 %.

Beloppen för Swish har ökat ordentligt sedan förra året och en snittorder med Swish ligger på samma nivå som för Paypal-betalningar och bara några tior under kort – fakturabeställningarna är cirka 100 kr högre.

Det finns en del administrativa nackdelar med Swish, varje betalning blir en transaktion på bankkontot som måste bokföras och avgifterna som banken en betalväxeln tar ut känns ganska höga – vi får snart ta oss tid att räkna på det.

Men Swish är smidigt för kunden och kunderna litar på Swish som betaltjänst – så då spelar avgifterna mindre roll.

Har information blivit värdelös?

Det sägs att “tid är pengar” med det gäller ju bara för den som har ont om tid. För den som har ett överflöd av tid är den inte speciellt värdefull alls.

Detsamma är självklart för andra saker som vi värderar högt – begränsad tillgång är lika med högt värde – guld, diamanter, antikviteter.

De senaste åren har informationsmängden ökat lavinartat och vi ser ännu ingen avmattning.

– På två dagar skapar vi nu lika mycket information som hela mänskligheten gjort fram till 2003, sa Eric Schmitt 2010, tidigare CEO på Google

Året därefter 2011 så bedömdes att informationsmängden dubblades var elfte timme enligt data från IBM, Gartner och Accenture. Idag räknar man med att informationsmängden ökar med 250 gånger per vecka.

Att överflödet på information gjort att informationsarbetare som journalister blivit allt lägre ekonomiskt värderade är det få som säger emot. Frågan som jag ställer mig är om även värdet på informationen börjar närma sig noll?

Att vi människor har en stor och omättlig hunger efter information är dokumenterad men fyller vi nu på med information som inte betyder något? Falska rapporter, vinklade nyheter och gulliga katter – skräpmat för hjärnan.

Det finns hur mycket som helst av denna skräpinformation som just nu skriker på vår uppmärksamhet, ofta sådant som vi redan visat intresse för, och vi har inga naturliga metoder att filtrera. Det kräver ansträngning och tid, något vi har ont om, något vi värderar högt.

För många av oss är tid pengar och då får den värdelösa informationen större betydelse. På samma sätt som vi äter färdiglagad mat till middag för att spara tid, konsumerar vi onyttig information för att tillfredsställa vårt informationsbehov. Dags för en detox!

Varför gifta sig i teve? 

Varför i hela friden gifter du dig i teve? Det är en fråga jag tror att många skulle vilja ställa till mig just nu.

Svaret är faktiskt ganska enkelt. Jag såg teveprogrammet som en bisak – min drivkraft var att träffa kvinnan i mitt liv genom att vara en del av ett experiment. Ett experiment där fyra experter skulle göra det som jag tidigare (med blandad framgång) gjort – hitta en partner.

Redan långt innan jag ens hade en tanke på att söka till programmet var jag fascinerad över processen och experimentet i det här teveprogrammet. Efter att ha sett förra säsongen kände jag att utmaningen för mig var att kunna vara så öppen och så ärligt om vem jag är och vad jag söker att experterna skulle kunna hitta en “perfekt kvinna”.

Min ambition var att delta i ett experiment och se om jag kunde matchas med “kvinnan i mitt liv” – det var inte att vara med i teve, men teveproduktionen var en del av spelreglerna.

Inspelningarna skapade en hel del stress under sex veckor i höstas och nu känner jag en ny stress inför visningen – nu är det åtta veckor… Stressen fanns inte med i min plan när jag sökte men nu är det bara att åka med och jag hoppas att du gillar min resa, mitt experiment och min nya fru.

Fejknyheter tar bara nästa steg

Den senaste tiden har vi pratat mycket om fejknyheter eller om fejkmedia.

Att organisationer och företag stått bakom nyheter är inget nytt, det har förmodligen pågått så länge det funnits media som människor konsumerat. Om det helt plötsligt slås larm om att svanar plockas på dun utan att bli bedövade så är det förmodligen en djurrättsorganisation som står bakom nyheten. Och det finns en hel yrkeskår som jobbar med detta – PR-konsulterna.

Jag ser inget fel i detta, inte alls faktisk, men hittills har nyheterna faktiskt varit nyheter, det är bara någon med intresse bakom som stått för underlaget Givetvis måste vi konsumenter vara källkritiska, jag skrev om detta för tre år sedan. Då tog jag upp exempel från boken “Trust me I’m lying” men det finns bra exempel även här i Sverige, ta bara runstenen som blev en riksnyhet efter att en skolklass lagt ut en påhittad annons på Blocket.

Nu har fejknyheter tagit ett steg till, nu är dom inte så harmlösa längre, nu ska dom inte sälja ett varumärke, ett intresse eller en runsten. Nu säljer fejkade nyheter värderingar och åsikter. Och vi har bara oss själva att skylla, det här är bara nästa steg. Så här säger Alexander Bard i Resumé:

– Problemet är att tidningarna är för dåliga på att leverera sanning. Journalister påstår att deras sanningar är vidimerade. Men det är de inte alls. Ni har ljugit och farit med osanning i decennier. Det visar sig att informationsflödet som kommer från Dagens Nyheter inte är så jävla mycket bättre än det som kommer från Breitbart News

Jag önskar verkligen att det inte vore så här och att det fanns en snabb och smidig lösning, men det gör det nog inte. Vi kommer ha de media vi förtjänar och få de nyheter vi förmår konsumera – och för de flesta kommer dessa nyheter till största delen att bekräfta den världsbild de redan har. Det här är något vi upplever varje dag då till exempel Google Now presenterar de nyheter som deras algoritm tycker passar dig bäst idag, det vill säga nyheter som passar in på det du redan läst och visat intresse för. Nyheter som bekräftar det du redan vet.

– Den som sorterar flödet av information, och presenterar det bästa för just dig, kommer du att återvända till, säger Bard vidare i Resumé.

Personligen tror jag just därför att källkritik och ännu bredare konsumtion av media blir viktig. Du kan inte bara förlita dig på de nyheter som dyker upp på Facebook, Google-sökningar eller YouTube. Du måstre våga konsumera nyheter från andra källor också, från både högt och lågt, från både offline och online. Det här måste alla lära sig från barnsben.