Leveranser efter betalningar?

Idag gjorde jag något för första gången. Jag lät bli att fullfölja en beställning på nätet eftersom jag inte fick någon information om när de skulle leverera.

I de flesta fall är inte detta ett jättestort problem men i det här fallet gällde det sju stycken hyllor som skulle levereras med Postnord och som jag vet av erfarenhet ringer Posten bara en gång på dörren – är vi inte där blir det upp till mig att hämta på kiosken några kilometer bort. Och jag är mycket tveksam till att bära hem sju lagerhyllor…

För någon månad sedan skrev Arne Andersson Postnord på Twitter att han “hoppas att handlarna kan bli mer precisa att kommunicera när varor kommer” och efter dagens erfarenhet kan jag bara hålla med.

Detta kräver också att speditörerna vässar sina verktyg, sin organisation och sin personal.

För några år sedan var det betalningar som var kundernas stora utmaning på nätet. Var de att lita på? Kunde man skriva in sitt kortnummer på nätet? Blev det inte väldigt dyrt med faktura?

Jag vill hävda att Klarnas intåg på marknaden gjorde att alla aktörer skärpte till sig, vässade sina erbjudanden och sina verktyg. Nu är det i princip ingen som ifrågasätter betalningar längre.

Nästa bastion att bryta ner är leveransernas. Frågan är vilken aktör som är mest “disruptiv”. Är det någon av de existerande eller kommer vi få se en ny aktör, likt Klarna, som får alla att skärpa sig och göra leveranser lika smidiga som betalningar?

Sanningen är falsk 

I boken “Business Model You” berättas om den brittiske filosofiprofessorn Bertrand Russell som i början av 1900-talet gjorde ett tankeexperiment kring en stol. Om vi tänker oss att tjugo personer tittar på en och samma stol från olika perspektiv. En från sidan, en annan framifrån, en tredje uppifrån och så vidare. På så sätt ser samtliga personer stolen ur olika vinklar. Är alla dessa vyer sanna? Ja. Men om alla är sanna, vilken av vyerna är då stolen? Det Russell kom fram till var att ingen vy var stolen. Stolen är en helt egen verklighet och varje vy är en representation av den. Och att uppfattningen av stolen, vår vy, var viktigare än själva stolen. Så är det också med sanningar.

Ditt minne är inte att lita på även om du är övertygad om det, det kommer att vilseleda dig. Alla bra minnen som du har utspelade sig inte som du minns dom och de dåliga var egentligen inte alls så hemska som du minns.

Även om människan är det mest utvecklade och intelligenta djuret på planeten så har vi tillkortakommanden. En av de största är just oförmågan att minnas vad som hänt oss och det kan skapa både problem och konflikter.

Dessutom finns det inget sätt att förutspå vad vi kommer att komma ihåg. Forskare har försökt se mönster i minnesbilder hos olika försökspersoner som sett samma sak, men det finns inget givet mönster – varje persons minne var unikt.

Den enda hypotesen är just att minnet är unikt och att det påverkas av våra tidigare erfarenheter och förväntningar. Vi måste ställa in oss på att vårt minne är påverkat och att vi bara minns det som vi undermedvetet vill minnas, oavsett om det är sant eller inte.

– Kundupplevelser är inte drivande för att skapa lojala kunder. Det som är viktigt är minnena, säger Bruce Temkin på Temkin Group.

Det här är något som vi ska tänka på när vi till exempel arbetar med kundupplevelser i företag och tjänster. Min bok “KUL e-handel” avslutas med “Fokusera på att ge kunden positiva minnen. Det är dessa som kommer att bestå – inte den faktiska objektiva kundupplevelsen.

 

Generaliserande, genusnormativ – och briljant 

Häromdagen gick jag förbi ett antikvariat och där i skyltfönstret stod klassikern “Män är från Mars, kvinnor från Venus“. Med tanke på hur min senaste tid varit tänkte jag att den här måste jag läsa.

Jag ler igenkännande åt exempel efter exempel. Känner igen hur jag reagerar och tänker i olika relationssituationer, och förundras över hur lite jag vet om kvinnor och hur de tänker.

Efter några kapitel börjar jag inse att det finns två vägar till ett långt och lyckligt förhållande – homosexualitet eller fördjupad förståelse för det motsatta könet.

Visst gör författaren John Gray breda generaliseringar och dessa är ett måste för att göra det till populärvetenskap. Att boken är från 1991 (och från USA) gör också att delar är irrelevanta eller helt enkelt bara förlegade. Det känns emellanåt lite väl mossigt att höra hur män kan “hjälpa till” hemma och kvinnor tillåta män “vara i sina grottor”. Mitt råd är dock att inte ta allt för bokstavligt och inte lägga fokus på det genusnormativa, utan att se de underliggande behoven.

Män och kvinnor är olika och det är bra, något vi borde omfamna och göra till styrkor.

Även om du bara tar till dig delar av bokens idéer så är den trots allt briljant och jag tycker att den borde vara obligatorisk läsning för alla heterosexuella män och kvinnor. Kanske dags för Gray att göra en moderniserad omarbetning?

Entreprenören en marxistisk arbetare?

Många företagare drömmer om att få kapital, men är verkligen det ekonomiska tillskottet den frälsning som de hoppas på? Blir de inte då bara till en spelpjäs i någon annans spel?

I svensk statistik och politisk debatt räknas de till arbetare vars yrken hör hemma i ett LO-förbunds kollektivavtalsområde. Gränslinjen mellan arbetare och tjänsteman gick huvudsakligen länge mellan industri- och tjänsteproduktion, men allteftersom svenska industriarbetare har fått mer kvalificerade uppgifter och friare arbetsförhållanden så har begreppen glidit ifrån sina namn. I andra länder förekommer skillnader i arbetsrätten för arbetare och tjänstemän men i Sverige är vi alla hyfsat lika inför lagen.

I finlandssvenskan används ibland ordet donare för arbetare, vilket kan härledas från ordet don i betydelsen verktyg. Alltså är då arbetare de som använder verktyg.

Inom marxismen anses man vara arbetare om man saknar inflytande över de tre formerna av makt:

  • Ägande av kapital
  • Beslutanderätt över användningen av maskiner och annan teknik.
  • Rätt att bestämma över och kontrollera andras arbetskraft.

Den marxistiska definitionen av arbetare är således baserad på makt och funktion, inte materiell standard eller ens arbetsuppgift. Och i dagens svenska industri är arbetet mer fritt, mer självstyrt och mer flexibelt,. Så det flesta inom LO-förbunden är idag inte arbetare enligt marxismen.

Men många entreprenörer kan nog räknas in bland de marxistiska arbetarna. Efter att ha fått in mångmiljonbelopp i riskkapital så har de förlorat sin position i toppen av företaget, de har blivit arbetare som arbetar och levererar åt någon annan.

– Lita aldrig på en bank. Tjäna pengarna först och gör av med dem sen, säger Björn Jakobson, grundaren till Babybjörn, i en intervju med tidningen Du&Co.

När jag själv startade SolutionPlanet i slutet av nittiotalet var vi under en period på jakt efter extern finansiering, det var alla it-bolag vid den tiden och vi ville också ha del av kakan. Men av olika anledningar passade det aldrig helt in och vi fortsatte driva företaget med eget kapital. Det är något vi är extremt glada för idag. Hade vi fått en eller ett par affärsänglar som finansiärer hade de absolut krävt avkastning och i början av 2000-talet dog marknaden helt. Många bolag, inklusive vårt, kunde inte leverera vinst och var tvungna att minska personal och kapa kostnader. Jag är övertygad om att SolutionPlanet inte hade funnits kvar idag om vi fått den finansiering vi sökte.

Att ta in kapital utifrån innebär att i större utsträckning jobba åt någon annan än sig själv – att bli en marxistisk arbetare.